torsdag 22 november 2018

Bogolan - Textil i Mali 3


Vi kan inte sluta att berätta om bogolan, för det är en teknik och tradition som verkligen lever och utvecklas. Tygerna var nästan på väg att försvinna för 40-50 år sedan, men lyftes fram igen av en grupp studenter vi l'Institut National des Arts i Bamako på 1970-talet. De bildade gruppen "Groupe Bogolan Kassobané" och forskade om bogolantekniken. De skapade konst som ställts ut över hela världen grundad på dessa efterforskningar.

En av de drivande personerna var Boubacar Doumbia. Idag leder han centret Le Ndomo i staden Segou i Mali. Det är ett humanitärt projekt för att bekämpa arbetslöshet bland ungdomar som inte fått möjlighet att gå i skolan. Det gör de dels genom att utbilda ungdomarna i bogolanfärgning, och dels i praktiska företagskunskaper. Centret syftar till att hjälpa ungdomarna genom livet med hjälp av en solidarisk värdegrund som främjar personligt ansvar, engagemang och solidaritet, i harmoni med de värderingar som omgärdar hela denna gamla hantverkstradition.

Hos oss hittar du i dagsläget sjalar (som också fungerar fint som dukar eller väggprydnader), kuddfodral och klänningar från Ndomo. 

 

Foton från Le Ndomo och Boubacar Doumbia
Foto:  David Crookes inför Design Network Africas utställning på Habitat i London 2013.

söndag 11 november 2018

Bogolan - Textil i Mali 2

Bogolantygerna har, som vi skrev i förra inlägget, en månghundraårig tradition. Man vet inte exakt hur länge man har färgat tyger med lera, men  arkeologiska fynd i Dogonomårdet i Mali visar att vävtekniken varit känd åtminstone sedan 1000-talet.

Bogolantyger målas alltså med lerfärger. Det är inte en batikform, utan färgerna appliceras direkt på det växtfärgade tyget. På bilden ser vi hur en kvinna målar tyget med en pinne som pensel. Mönstrena målas "negativt", dvs det är bakgrunden som man målar, inte strecken och linjerna. Det är ett oerhört svårt arbetssätt som kräver en säker hand och lång erfarenhet. Målningen sker i flera omgångar; först målar man på leran en gång, sköljer tyget och sedan målar man igen 2-3 gånger för att få den rätta svärtan. Mönstren kan sedan antingen lämnas som de är, gulbruna från växtbadet, eller så bleks det så det blir vitt. Till blekningen använder man en blandning av malda jordnötter, vatten, natriumhydroxid och hirskli.

I traditionen bars bogolantygerna av jägare, omskurna flickor eller andra personer som riskerade att förlora blod.
Foto: Hans Bulthius
Tygerna skulle skydda bäraren genom att skrämma bort
onda andar, vilka dessutom skulle bli förvirrade av de
slingrande mönstren och därigenom ge sig av utan att skada
bäraren. En intressant lärdom vi gjort när vi läst på inför utställningen, är att växterna som man använder till det första färgbadet har antibiotiska effekter.

Källor: Textil i Afrika, Publiserad av Afrikagrupperna 1997 ISBN 91 85584 56 8
African Textiles av John Gillow, 2003, ISBN 0-500-51144-6

tisdag 6 november 2018

Bogolan – Textil I Mali

På Just Africa jobbar vi främst med att lyfta fram spännande afrikanska varumärken. Designers och entreprenörer som skapar nya produkter, uttryck och livskraftiga företag. Men alla former har ett ursprung och mycket av det nya har sina rötter i gamla kunskaper och tekniker. Därför arrangerar vi då och då utställningar där vi lyfter fram historien bakom en teknik, ett mode eller hantverk. Vi är kanske särskilt svaga för olika textila traditioner från den afrikanska kontinenten. Afrikanska tyger förknippas ofta med de färgstarka, tryckta västafrikanska bomullstygerna, sk wax prints eller ankara. Men det finns så mycket mer när det kommer till textilier från Afrika. Textil har alltid varit ett viktigt sätt att uttrycka sig, att kommunicera, skydda sig, visa social status, mm. Många textilier har producerats på liknande sätt under många hundra år, både vad gäller mönster och vävtekniker.

Under tiden 24 oktober – 27 november 2018 visar vi historien bakom de sk bogolantygerna, eller mud cloth, från Mali. Bogolan betyder färgad av lera. Tyger färgas först i ett växtbad och sedan målas mönstren med fermenterade jord- och lerfärger som genom föreningen med garvsyran från växtbadet blir färgfasta.

Tygerna är inköpta av holländaren Hans Bulthius på hans många resor i norra Mali. Hans köper upp tyger som ett sätt att ekonomiskt stötta de som ännu kan hantverket, men också som ett sätt att uppmuntra att kompetensen förs vidare till nästa generation. Vi visar ett stort urval av dessa fantastiska tyger, som också är till salu. Tygerna kommer främst från platserna Dogon, Segou och Djenne.

I utställningen visar vi också denna film om bogolan, gjord av holländaren Coen Engelhard