lördag 16 februari 2019

Med passion för handens kraft


Kazi's Design
Kazi's design är ett litet företag i Ouagadougou, Burkina Fasos huvudstad som drivs av Martine Some. Vid vårt senaste besök i Burkina Faso, träffade vi Martine och det var så oerhört inspirerande. Martine drivs verkligen av en passion för att lyfta fram den kunskap och kompetens som finns inom den traditionella textilproduktionen. Ekologiskt odlad, bomull, naturliga växtfärger, organisk indigo, handspunnet och handvävt! Mycket av den gamla kunskapen håller på att försvinna. Men Martine är verksam mitt i Ouagadougou där hon arbetar inte bara med sin egen ateljé utan också med att dra igång ett utbildningscenter för både färgning och vävning. 

Martine Some har en bakgrund som scenograf och skapare av en mängd kläder för film i Burkina Faso. Hon har alltid stridit för att få in traditionella textilier och klädstilar bland kostymerna för att höja dess status. Samma inställning har hon när hon genomför olika inredningsuppdrag. Att lyfta de burkinska tygerna och kompetensen med sin höga kvalitet och rena estetik. Enkla former och mönster där hantverket fullkomligen lyser! 
Kuddfodralen på bilden härintill tycker vi är lysande exempel på Kazi's Design stilkänsla. De är 
otroligt vackra i sin enkelhet. Handspunnen bomull och de smala remsorna vävda på traditionellt sätt på en form av bandvävstol ger tyget en fin struktur. Man känner nästan händerna som varit med och skapat det! 
Hemma hos oss har Kazi's kuddfodral fått sällskap av ett från
Kampala Fair och ett fårskinn från Gotland.



Vild bomull som växer i trädgården
på Martines center

Martine tittar på tyger tillsammans med sin son i ateljén

Handspunnen bomull färdig för vävning

Detalj från en traditionell vävstol i Burkina Faso

onsdag 30 januari 2019

Klä om tidskriftssamlaren

Uppdatera ett tråkigt ställ snabbt och enkelt!






















Tidsåtgång 10-30 min


Du behöver

  • Tyg, sax, måttband och lim. Här har vi använt trälim, men vanligt hobbylim bör fungera.


Mät hur stor tygbit du behöver. Du mäter tidskriftssamlarens höjd och lägger till ca 5 cm så att det räcker att vika runt kanterna. Klipp till.
Börja med att limma den ena sidan på tidskriftssamlaren och lägg ner den rakt på tyget. Vänd och släta ut tyget ordentligt. Det räcker att du limmar runt kanterna och gör som ett X i mitten.

Limma sedan den höga kortsidan och tryck dit tyget noggrant.
Upprepa samma teknik på alla sidor.
Vik in tyget vid den lilla kortsidan så du får en snygg skarv.
Limma längs kanterna på undersidan och vik runt tyget så du får snygga hörn.










Ställ tidskriftssamlaren upp och klipp bort överflödigt tyg. Klipp några jack så att du enkelt kan vika ner tyget. Limma kanterna och vik runt tyget så att det blir slätt och snyggt

Voila! En helt ny inredningsdetalj, som garanterat gör dig glad.












onsdag 16 januari 2019

Fixa nytt på enkelt sätt!




Visst kliar det i fingrarna att fixa nytt och nystarta både hemma och på jobbet när ett nytt år börjar? Samtidigt är vi säkert många som avlagt nyårslöften om att konsumera mindre och istället ta hand om de saker vi har, köpa second hand och återanvända gammalt. Det här är en trend som vi tycker är härligt sund och ger framtidshopp.Men ska man sy en förvaringskorg eller klä om den där slitna stolsitsen så behöver man kanske en symaskin, en häftpistol och bara lite hjälp på vägen till hur man gör! Därför tänkte vi på Just Africa att vi testar ordnar en plats i butiken dit du kan komma och sy, använda häftpistolen, få inspiration och kanske utbyta remake-idéer med likasinnade samtidigt som du tar en kopp kaffe.

Tanken är enkel; under ett par veckor finns att tillgå en symaskin, en häftpistol, inspiration och glada tillrop! Antingen tar du med dig tyg som du vill använda och hyr symaskin eller häftpistol av oss för 50 kr/gång. Väljer du att köpa något tyg av oss och använda till ditt projekt, då ingår hyran för symaskin/häftpistol. Det finns ju inte plats för stora och långtgående projekt, utan det som du kan fixa på någon timme hos oss är du välkommen att göra! Vi vill öppna för att hitta möjligheter, byta idéer, få tips om hur man kan göra och att med enkla medel förnya sin garderob, sitt hemmakontor, en stol, göra en snygg tygkasse eller varför inte ett litet smycke eller hårsnodd?

Vilka projekt skulle du själv vilja tipsa om? Vi kommer att lägga upp inspirationsbilder, idéer, länkar till olika gör-det-själv-sidor och lite vackra tygbilder som gör en glad! Och det blir ju ännu roligare om vi kan dela bilder också mellan er kunder som visar favoritprojekt ni gjort i afrikanska tyger!

Vi drar igång lördag 19 januari och håller på till 9 februari.

För lite första inspiration, kika på några Pinterest-tavlor vi satt ihop. Där har vi blandat egna och andras idéer för att komma igång!

tisdag 11 december 2018

Änglar finns!



Vi har fått en hälsning från Liban som tillverkar våra skira, underbara änglar. Jättespännande och roligt att få chansen att se hur han gör dem!

Liban arbetar tillsammans med sina syskon i en by ca 1 timme utanför Nairobi. Libans dröm var att bli arkitekt, men det fanns inte pengar till universitetet. Istället började han hjälpa sin mamma som tillverkade olika hantverksföremål och idag älskar han det han gör.

Änglarna görs med bananfiber som kommer från en plantering bakom deras hus. Sisal och övriga material köper de in.

 Liban, i mitten, tillsammans med två av hans syskon, Daniel till vänster och Mary till höger.

Vår "högra hand" i Nairobi, Florence Kirigha, som hjälper oss med kontakter och inköp, har fotat och filmat.

Änglarna hittar du såklart också i vår nätbutik på justafrica.se!










torsdag 22 november 2018

Bogolan - Textil i Mali 3


Vi kan inte sluta att berätta om bogolan, för det är en teknik och tradition som verkligen lever och utvecklas. Tygerna var nästan på väg att försvinna för 40-50 år sedan, men lyftes fram igen av en grupp studenter vi l'Institut National des Arts i Bamako på 1970-talet. De bildade gruppen "Groupe Bogolan Kassobané" och forskade om bogolantekniken. De skapade konst som ställts ut över hela världen grundad på dessa efterforskningar.

En av de drivande personerna var Boubacar Doumbia. Idag leder han centret Le Ndomo i staden Segou i Mali. Det är ett humanitärt projekt för att bekämpa arbetslöshet bland ungdomar som inte fått möjlighet att gå i skolan. Det gör de dels genom att utbilda ungdomarna i bogolanfärgning, och dels i praktiska företagskunskaper. Centret syftar till att hjälpa ungdomarna genom livet med hjälp av en solidarisk värdegrund som främjar personligt ansvar, engagemang och solidaritet, i harmoni med de värderingar som omgärdar hela denna gamla hantverkstradition.

Hos oss hittar du i dagsläget sjalar (som också fungerar fint som dukar eller väggprydnader), kuddfodral och klänningar från Ndomo. 

 

Foton från Le Ndomo och Boubacar Doumbia
Foto:  David Crookes inför Design Network Africas utställning på Habitat i London 2013.

söndag 11 november 2018

Bogolan - Textil i Mali 2

Bogolantygerna har, som vi skrev i förra inlägget, en månghundraårig tradition. Man vet inte exakt hur länge man har färgat tyger med lera, men  arkeologiska fynd i Dogonomårdet i Mali visar att vävtekniken varit känd åtminstone sedan 1000-talet.

Bogolantyger målas alltså med lerfärger. Det är inte en batikform, utan färgerna appliceras direkt på det växtfärgade tyget. På bilden ser vi hur en kvinna målar tyget med en pinne som pensel. Mönstrena målas "negativt", dvs det är bakgrunden som man målar, inte strecken och linjerna. Det är ett oerhört svårt arbetssätt som kräver en säker hand och lång erfarenhet. Målningen sker i flera omgångar; först målar man på leran en gång, sköljer tyget och sedan målar man igen 2-3 gånger för att få den rätta svärtan. Mönstren kan sedan antingen lämnas som de är, gulbruna från växtbadet, eller så bleks det så det blir vitt. Till blekningen använder man en blandning av malda jordnötter, vatten, natriumhydroxid och hirskli.

I traditionen bars bogolantygerna av jägare, omskurna flickor eller andra personer som riskerade att förlora blod.
Foto: Hans Bulthius
Tygerna skulle skydda bäraren genom att skrämma bort
onda andar, vilka dessutom skulle bli förvirrade av de
slingrande mönstren och därigenom ge sig av utan att skada
bäraren. En intressant lärdom vi gjort när vi läst på inför utställningen, är att växterna som man använder till det första färgbadet har antibiotiska effekter.

Källor: Textil i Afrika, Publiserad av Afrikagrupperna 1997 ISBN 91 85584 56 8
African Textiles av John Gillow, 2003, ISBN 0-500-51144-6

tisdag 6 november 2018

Bogolan – Textil I Mali

På Just Africa jobbar vi främst med att lyfta fram spännande afrikanska varumärken. Designers och entreprenörer som skapar nya produkter, uttryck och livskraftiga företag. Men alla former har ett ursprung och mycket av det nya har sina rötter i gamla kunskaper och tekniker. Därför arrangerar vi då och då utställningar där vi lyfter fram historien bakom en teknik, ett mode eller hantverk. Vi är kanske särskilt svaga för olika textila traditioner från den afrikanska kontinenten. Afrikanska tyger förknippas ofta med de färgstarka, tryckta västafrikanska bomullstygerna, sk wax prints eller ankara. Men det finns så mycket mer när det kommer till textilier från Afrika. Textil har alltid varit ett viktigt sätt att uttrycka sig, att kommunicera, skydda sig, visa social status, mm. Många textilier har producerats på liknande sätt under många hundra år, både vad gäller mönster och vävtekniker.

Under tiden 24 oktober – 27 november 2018 visar vi historien bakom de sk bogolantygerna, eller mud cloth, från Mali. Bogolan betyder färgad av lera. Tyger färgas först i ett växtbad och sedan målas mönstren med fermenterade jord- och lerfärger som genom föreningen med garvsyran från växtbadet blir färgfasta.

Tygerna är inköpta av holländaren Hans Bulthius på hans många resor i norra Mali. Hans köper upp tyger som ett sätt att ekonomiskt stötta de som ännu kan hantverket, men också som ett sätt att uppmuntra att kompetensen förs vidare till nästa generation. Vi visar ett stort urval av dessa fantastiska tyger, som också är till salu. Tygerna kommer främst från platserna Dogon, Segou och Djenne.

I utställningen visar vi också denna film om bogolan, gjord av holländaren Coen Engelhard